Tovalisas blogg

Snart är denna vecka slut...........äntligen. Det har varit en tung vecka. Jag har nog varit en "gnällkärring" för mina arbetskamrater. Men eftersom de är världens bästa arbetskamrater, så har de inte klagat. Fast det är klart, jag vet inte vad de säger när jag har gått hem. De är värda en bukett blommor......... men eftersom de är så många och jag inte kan de dem en bukett var, (och naturligtvis inte bara några, för även världens bästa arbetskamrater kan bli avundsjuka) så får ni här lite höstblommor från mig.



Jag vill naturligtvis inte gå in i detalj varför veckan har varit tung. Det är bara att gå vidare. Men
för några dagar sen kom jag på mig själv "nynnande" Euskefeurats låt Pessimistkonsulten.
Det är lika bra att sluta drömma. Det går åt helvete i alla fall. För om man drömmer om Paris
hamnar man på något vis lik förbannat i Hudiksvall............... Text Ronny Eriksson
Men nu är jag egentligen ingen pessimist, så därför väljer jag att tänka på Piteås trevliga
kulturkafé Krokodil som drivs av samma Ronny Eriksson och hans fru Ulla Bergh Eriksson.
Hennes morotskakor kan man äta många av. Förra veckan "slumpade" det sig att jag hamnade
där tre gånger. Tänk hur det kan bli.

Jag vill nu önska alla jag känner och inte känner, en riktigt trevlig helg. Själv ska jag njuta tillsammans
med familjen (Kul att ni kommer hem från Umeå och Klubbgärdet). God mat, kanske en shoppingtur,

vila, promenader och möjligtvis lite morotskaka eller en vinbärskaka från frysen.

Kramar från Tovalisa

P.s Tack Saga för hjälpen. Nu kan även jag länka till andra sidor i texten. :-D

Öjebyns kyrkstad är en kulturmiljö av riksintresse med 164 välbevarade stugor och en ålderdomlig, tät struktur utmed slingriga gator och gränder kring kyrkan. Platsen har varit kyrkligt centrum sedan medeltiden och kyrkstaden kan beläggas till tidigt 1600-tal eller tidigare,  även om de flesta stugorna är byggda under 1800-talet.













Öjebyns kyrka byggdes under tidigt 1400-tal. Nuvarande klocktornets nedersta del fanns redan då och är troligen Norrbottens äldsta byggnad. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut till korskyrka. 

Historielektionen är därmed slut.

Det är nu en och en halv månad sedan jag skrev i min blogg. Det känns som evigheter.......... Jag har bara inte orkat. Här är förklaringen:

Vi hamnade här.......... väldigt akut.
(En ganska vacker bild, av Norrlands Universitetssjukhus i Umeå).


Efter att man på Piteå Älvdals Sjukhus äntligen hittade orsaken till min mans
sjukdomssymptomer.
Jag vill inte för hans skull lägga ut några detaljer, men han är opererad och mår 
förhållandevis bra. Han är sedan snart en månad hemma hos oss.

Jag har lånat alla bilder från Västerbottens läns landstings hemsida.
Jag har aldrig frågat om lov, men jag hoppas att de förlåter mig. Jag vill
bara med dessa bilder, minnas och tacka för den vård vi fick där. 
 Jag förstår att ingen som jobbade där i sommar läser detta, men ändå
vill jag skicka ett fång rosor till er alla.

Foto: www.euroflorist.se

(Förlåt även ni, för att jag lånade en bild från er hemsida)




En vecka på Neurointensiven/Neurokirurgen:


 
Bilden föreställer en operationssal som ingen av oss sett. Tur är väl det.



En monitor som jag stirrade på i timmar utan att förstå speciellt mycket av.
Jag bara hoppads att det inte skulle bli ett ___________. För man har väl sett Cityakuten.

Så här i efterhand kan jag bara inte förstå varför jag inte frågade den gulliga personalen,
vad allt betydde. Det kanske kallas chocktillstånd det jag led av just då.

Detta inlägg har jag haft ett tag sparat utan att kunna publicera det. (Det är både dåligt
och förvirrat). Men nu måste det göras för att jag ska kunna fortsätta blogga.
För det finns så mycket roligt att fota och skriva om.
Jag tror att jag ska börja om att drömma om en systemkamera............

Kram från Tovalisa!

I onsdags gjorde vi en dagstur till Norrbyskär som ligger några mil söder om Umeå. Vi firade
storasyster som just fyllt 21 år, med picknick i det gröna. Tack till Er, våra kära Umebor för en
trevlig dag.

Norrbyskär är en ö med intressant historia. (Till och med för mig som inte är speciellt intresserad
av historia). Här låg en gång Europas största ångsåg. Det var också ett helt samhälle på ön
med bl.a kyrka, skola, affär och bostäder. Nu finns det bl a kurs- och lägergård, museum och
hotell på ön. Mycket finns kvar att titta på, bl a de här pråmarna. Tänk att gammalt trä kan bli så
vackert.



En hel rad med gamla bostäder som nu fungerar som sommarhus.



Vackra detaljer.......



Den gamla förvaltarbostaden som numera är hotell/värdshus.



Den vackra kägelbanan fungerar fortfarande. Vilket hantverk, då allt är i trä! Det krävs också
en kompis i slutet av banan, som kan skicka tillbaka kloten, i den sluttande rännan längst till
vänster. Otroligt mycket charmigare än nutidens bowlinghallar.



Utsikten från kägelbanan var perfekt, fast kortet inte riktigt gör verkligheten rättvisa.

Denna bok som jag nyss har läst symboliserar STYRKA för mig. Den heter ........och himlen var
oskyldigt blå. Den är skriven av Charlotta Ölander och är en stark berättelse från tsunamins 
Khao Lak. Det är hennes egen berättelse om fasansfull skräck och förvirring, men också om
empati, livsvilja och mod. De tog hand om skadade och barn som förlorat sina föräldrar.
Boken innehåller också avsnitt skrivna av hennes mamma om hur hon upplevde katastrofen
hemifrån. Bör läsas av alla!

STYRKA finns också i mina läsglasögon, som är ett bra komplement till mina vanliga glasögon.
De funkar bättre när jag ligger och läser..........och det gör jag gärna.

Sol, vind och vatten............. Naturligtvis fanns det även goda vänner med denna helg, men de
har jag gömt......







Skogspromenad på jakt efter de fridlysta orkideerna Guckusko, som finns i närheten av E4
norr om Piteå. Tyvärr hade fotografen en dålig dag, i princip alla bilder blev urdåliga. Kanske
berodde det på att vi gick en liten omväg eller egentligen en helt fel väg, så jag var riktigt trött
när vi kom fram till de vackra blommorna. (Ska aldrig mer lita på en "snitslad" väg i skogen,
från och med nu, blir det magkänslan som ska få styra). Men kanske Rubus Arcticus lyckades
bättre?





En interiörbild från vår älskade sommarstuga. Från ett ruckel till en "oas". Litet och enkelt, men
bara helt underbart.

Jag har tänkt på vad siffror har för betydelse i mitt liv. Bilden visar var jag trivs allra bäst.



Siffran TRE har en extra stor betydelse för mig. För jag har TRE underbara barn. Till och med världens bästa barn. Det är ingen idé att nån säger mot mig........för i det fallet vet jag bäst!
Siffran ETT (EN) är naturligtvis också betydelsefull. För jag har EN underbar man. Naturligtvis är han också världens bästa man.
Dessutom har jag kommit på att jag alltid har jobbat med siffror på olika sätt. Bidrag, skatter och pengar. Inte på samma arbetsplats dock. Jag är inte riktigt säker på att jag har världens bästa jobb, men jag tror att jag har världens bästa arbetskamrater.